måndag 30 maj 2011

Försommarglädje... och en smula eftertanke

Det blommar som aldrig förr och trädgården är som vackrast nu. Våra rododendron har snart blommat över, lavendeln och syrenen blommar och allt är sådär krispigt grönt som det bara kan vara på försommaren. Ljuvligt för själen och sinnena att vara ute i allt detta vackra. Ljuvligt, det är ett vackert ord som används allt för sällan tycker jag. Jag skulle bli väldigt lycklig om någon kallade mig för ljuv eller ljuvlig... nåväl, det var en parantes.

Blommande rododenron...

Vår vackra syren...

Smultronen blommar till barnens stora glädje!

Till och med det gamla uthuset är vackert så här på försommaren...

Maj rullar på i ett rasande tempo och snart är det juni. Sommarfester och avslutningar avlöser varandra och lapparna hem från skola och dagis går snart att tapetsera hela huset med. Det ska bli skönt med sommarlov för barnen, då kanske vi går ner i ett mer behagligt "att vara" tempo. Jag trivs inte så bra med den stress som är nu och alla krav och alla vill ha, som jag själv sätter upp men inte mår bra av. Det svider lite att erkänna det men så är det nog. Det är dags att försöka vara lite mer anspråkslös som min kloka mor så fint sa till mig tidigare idag.

Men när jag springer försvinner alla krav och måsten. Hade en rejäl urladdning idag, ett bra driv i steget och ett hyfsat  tempo. Längs hela vägen doftade det av alla försommarblommor och det var så förbasket vackert överallt. En explosion av sinnesintryck, en enorm tillfredställelse för både kropp och själ. Det var så njutbart att bara vara i denna vackra värld och uppleva den känslan. Tänk att allt som behövs är ett par löparskor ;)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar