Ellen sjöng i kyrkan idag. Det var fullsatt för en gångs skull, roligt för oss som var där och för de som ordnar :) Det är ju alltid mysigt i kyrkan på 1:a advent, psalmerna man känner igen, barnkören som sjunger så ögonen tåras... Förunderligt och märkligt att berättelsen om ett nyfött barn i ett land som idag präglas av krig och konflikter skänker tröst och trygghet åt ett helt folk, ja en hel värld till och med.
Underligt också att just det jag gått och funderat på den senaste veckan var det som Tore pratade om just idag, när jag var där, för det är jag ju inte så ofta. Att bära sin egen börda och andras. Att finnas där för andra fast man själv har det tufft, och att andra finns för en tillbaka...
Ute viner det om husknuten, det skulle bli storm neråt Skåne. Fastän det är skönt att vara inne i värmen längtar jag ändå ut lite i friska luften. Det är uppfriskande och får mig att må bra. Fast det blir nog ingen löprunda idag, jag var ju ute igår. Bäst att spara på kroppen lite nu när jag äntligen börjat springa igen. Men det kan kanske bli en promenad i regnet och blåsten, med nåt riktigt bra i lurarna...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar